Socialt

Barns psykiska ohälsa förvärras under asylprocessen

Av  | 

Många asylsökande unga mår psykisk dåligt och ofta försämras deras hälsa ytterligare under asylprocessen. Det visar en ny rapport från Barnombudsmannen. Situationen barnen befinner sig i är ”starkt oroande”, skriver BO i rapporten.

Myndigheten har i sin rapport pratat med cirka 600 barn samt skickat ut en enkät till elevhälsa i 500 gymnasieskolor och 500 grundskolor. Behovet av stöd och hjälp till ensamkommande- och asylsökande barn är stort, det slår BO fast i rapporten.

Den 28 mars i år ska BO lämna sin årsrapport med sina synpunkter till regeringen, men myndigheten väljer att gå ut med delar av rapporten redan nu för att uppmärksamma hur allvarlig situationen är.

Psykisk ohälsa
70 procent av de skolsköterskor som har svarat på enkäten beskriver att många asylsökande barn lider av psykisk ohälsa redan när de kommer till Sverige. 84 procent av skolsköterskorna uppger att barnens psykiska hälsa förvärras ytterligare under asylprocessen. En bild som även stärks av samtalen med barnen, menar Barnombudsmannen Fredrik Malmberg.

”Skolsköterskorna skattar i högre utsträckning psykisk ohälsa som ett av de allvarligaste hälsoproblemen för barn som varit en tid i Sverige, än för barn vid ankomsten”, skriver myndigheten i rapporten.

Se även: Forum om Återvändande 

Tvingas flytta
Att många barn upprepade gånger måste flytta mellan olika boenden, skolor och kommuner uppges som en av faktorerna bakom de ökade hälsoproblemen.

”En elev här har varit i Sverige ett år nu och han har bott på sex olika stället och gått i tre olika skolor”, skriver en skolsköterska i enkäten.

Att gång på gång tvingas skapa nya relationer ses också som en enorm påfrestning:

”Det innebär att hela tiden behöva skapa nya kontakter och nya relationer, nya sociala koder i nya sammanhang. Sorg över alla förluster och mycket nytt att ta in”, skriver en annan skolsköterska.

Elevhälsan ta stort ansvar
Många som svarat på enkäten skriver att elevhälsan får ta ett väldigt stort ansvar. Detta trots att det ligger utanför deras vanliga ansvarsområde.

Ett flertal poängterar att de inte har tillräcklig kompetens för att bemöta barn som lider av trauma. Samtidigt anser hälften att samarbetet med BUP har fungerat dåligt.

Förändringar
Barnombudsmannen uppmanar regeringen att stärka elevhälsan genom hälsofrämjande uppdrag och mandat. Man föreslår också att regeringen ska ge socialstyrelsen i uppdrag att förtydliga hur BUP, vårdcentraler, tandhälsa samt elevhälsa ska samverka.

– Brister i vårdkedjan innebär att barn i behov inte får den vård och det stöd de behöver, säger Fredrik Malmberg.