Skola

På svenska för akademiker utbildas vårdpersonal för att snabbare komma ut i arbete

Av  | 

I Köping läser just nu 59 personer svenska för akademiker med medicinsk inriktning, sfa. Målet med utbildning är att nyanlända med vårdutbildning snabbare ska komma ut i arbete. Sedan starten 2015 har drygt 100 personer tagit del av kursen.  

Sfa-medicin i Köping startades i januari 2015 då man upplevde att det fanns en frustration bland en del elever som tyckte att den vanliga SFI-undervisningen gick för långsamt.

– Vi såg att många elever som kom, framförallt från Syrien, hade en akademisk bakgrund och de var väldigt frustrerade över den vanliga undervisningen. De hade studievana och ett yrke bakom sig och ville snabbt ut och jobba som läkare, tandläkare, sköterskor eller apotekare, förklarar Eva Persson, SFA-samordnare på Kompetenscentrum i Köping.

Efter ett studiebesök hos sfa-medicin i Södertälje bestämde sig kompetenscentret för att själva starta upp en utbildning. Sedan dess har personer från hela landet sökt sig till Köping och i dagsläget är 56 personer inskrivna på kursen.

Under utbildningen har eleverna svenskundervisning, med fokus på medicin, fyra dagar i veckan och en dag i veckan genomför de en praktik där de går bredvid vårdpersonal.

Målet med utbildningen är att eleverna ska få betyg i SVA3, gymnasiesvenska 3, vilket i genomsnitt tar 3 terminer.

Efter att slutfört sfa-utbildningen måste eleverna genomföra ett kunskapstest för att sedan gå vidare till en sex månaders provtjänstgöring. Därefter kan de få sin legitimation.

Högre krav för läkarlegitimation
Enligt Eva Persson har kraven för att få ett svenskt läkarlegitimation höjs sedan förra året, något som hon menar skapar frustration hos eleverna.

Tidigare år genomförde eleverna ett så kallat TULE-prov där frågorna var begränsade till fem specialistområden, men sedan juli förra året testas eleverna genom ett nytt kunskapsprov, framtaget av Umeå universitet på uppdrag av socialstyrelsen. Till skillnad från TULE-provets specialistområden består kunskapsprovet av stickprov från hela läkarutbildningen.

Eva Persson är kritisk till att eleverna förväntas minnas hela läkarutbildningen. Hon menar att många tvingas läsa om utbildningen på nytt, vilket fördröjer processen att komma ut i arbete.

– Säg exempelvis en ögonläkare som har jobbat som det i 15 år. Den personen tvingas att gå tillbaka och lära sig hela läkarutbildningen på nytt istället för att fokusera på sitt område, säger hon och tillägger:

– Det är nog den största frustrationen hos våra elever.

Nivån på kunskapstestet har vid upprepade tillfällen kritiserats av såväl svenska som utländska läkare som menar att provet är för svårt. Många har, precis som Eva Persson, ifrågasatt rimligheten att en specialistläkare som jobbat i flera år ska ha läkarutbildningen prekliniska kunskaper i minnet. Vid det första provtillfället i oktober förra året var det endast 16 procent av deltagarna som fick godkänt.

Eva Persson menar att det är paradoxalt att vi å ena sidan har brist på vårdpersonal i Sverige och samtidigt är det komplicerat för utbildad personal att ta sig in i sjukvården.

– Man vill väl ha en patientsäkerhet och en rättssäkerhet, såklart, men det finns inget flexibelt tänkande utan alla måste gå samma väg, säger hon.

Glapp mellan utbildning och arbetsgivare
Av de 55 personer som har läst klart sfa-medicin är det ett flertal som nu har arbete inom vården. Utbildningen sker i nära samarbete med region Västmanland och Köpings sjukhus där eleverna får praktisera. Men Eva Persson upplever att det finns ett glapp mellan utbildningen och provtjänstgöringen där många elever inte vet hur de ska gå till väga för att hitta arbetsplatser. Enligt henne beror det bland annat på att arbetsgivare inte visar tillräckligt intresse för den nyutbildade personalen.

– Vi ser att arbetsgivare inte visar tillräckligt intresse för att hjälpa till. De skulle kunna komma till oss när som helst och knyta kontakter men det intresset finns inte, säger hon.