Skola

Så ska fler nyanlända tonåringar klara skolan

Av  | 

I dag överlämnades en rad olika förslag för hur nyanlända elever som kommer till Sverige i årskurs 7-9 ska klara att få behörighet till gymnasiet. Utredaren föreslår bland annat förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet.

Gustav Fridolin (MP), utbildningsminister, och Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister,  fick i dag ta emot en hop olika förslag från utredaren om hur undervisningen för nyanlända elever kan förbättras.

– Man kan nästan inte överskatta betydelsen av en fullgjord gymnasieutbildning för möjligheterna att lyckas på den svenska arbetsmarknaden, säger gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström (S).

Utredaren Ebba Östlin har haft i uppdrag att föreslå hur utbildningen för nyanlända unga som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser kan anpassas för att öka elevernas möjlighet att få behörighet till gymnasiet.

– Man kan konstatera att vi inte har lyckats tillräckligt bra med den här gruppen, utan vi behöver göra prioriteringar för att de ska få bättre förutsättningar. Vi måste hitta vägar så att man får goda förutsättningar att nå skolframgång, säger Ebba Östlin.

Se även: SFI-Forum för Lärare 

Utredaren föreslår att studiehandledning på modersmål ska bli en rättighet för alla nyanlända elever, inklusive ensamkommande unga.

– Det huvudmännen lyfter fram som nyckeln till att bli framgångsrik handlar om studiehandledning på modersmålet. I dag görs en bedömning om eleven behöver stöd på modersmålet, men förslaget som jag lägger fram handlar om att det blir en rättighet, säger Ebba Östlin.

Utredaren föreslår också en anpassad timplan för nyanlända elever och att elever istället för att få underkänt ska få ett skriftligt omdöme som fokuserar på den kunskapsutveckling som gjorts. Andra förslag handlar om att lovskolor ska förlängas för att förhindra förlorad undervisningstid samt att eleverna tappar sin språkkunskap under ledighet.

Utöver det ser Ebba Östlin att det finns ett behov av att ytterligare anpassa undervisningen till elevernas tidigare erfarenheter.

– Min bild är att de svenska kommunerna och lärare är duktiga på att göra kartläggningar, att ta reda på vilken utbildningsryggsäck eleverna har med sig när de kommer till Sverige. Men sen finns det ett glapp som riskerar att göra att ryggsäcken inte påverkar hur undervisningen är uppbyggd. Det glappet måste vi täcka igen, säger hon.