Socialt

Arbete mot våldsbejakande extremism kritiseras

Av  | 

De fyra kunskapshus vars uppdrag är att arbeta mot våldsbejakande extremism får nu kritik från forskare vid Högskolan Dalarna.

Otydliga uppdrag, vaga mål och bristande kommunikation mellan kommunerna och Säkerhetspolisen är några av de brister som räknas upp i utvärderingen.

I november 2015 beslutade den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism att tillsammans med Borlänge, Göteborg, Stockholm och Örebro inrätta fyra kommunala kunskapshus för att arbeta mot våldsbejakande extremism.

Nu har en första utvärdering av Kunskapshuset gjorts av forskare på Högskolan i Dalarna.

I utvärderingen konstaterar forskarna att kunskapshusen uppdrag är omfattade och att dess målformuleringar och innehåll är otydliga.

KONFERENS: Forum mot Extremism 14 november 

Enligt kunskapshusen själva är ett återkommande problem brister i kommunikation, problem att hantera sekretessfrågor och informationsdelning. Ett annat problem är långa kommunikationskedjor som gör att informationen inte når ut till kommunerna.

Utvärderingen visar även att många samarbeten saknar viktiga aktörer, så som polisen och Säkerhetspolisen. Informationen från Säkerhetspolisen lyfts även fram som ett särskilt problem.

Enligt forskarna måste även samverkan mellan kunskapshusen och civilsamhället förbättras.

I utvärderingen lyfter forskarna fram att de faktorer som har fungerat bra är kartläggning, utbildning och samordning. Men slutsatsen är att det finns en rad olika punkter där kunskapshusens arbete mot våldsbejakande extremism måste förbättras.