Socialt

Antal hatbrott kopplade till asylboenden sexdubblats

Av  | 

Antalet anmälningar för hatbrott minskade under förra året i jämförelse med 2015, men nivån är fortsatt rekordhög. Antalet hatbrott kopplade till asylboenden har sexdubblats på två år. 

De vanligaste motiven bakom hatbrott i Sverige är främlingsfientlighet och rasism, visar en ny rapport från Brottsförebygganderådet. 72 procent av alla anmälda brott har det motivet.

Islamofobiska motiv utgör 7 procent och 4 procent av brotten har antireligiösa motiv.

Totalt har drygt 6400 anmälningar gjorts gällande hatbrott under 2016. Det är 8 procent färre än 2015, men den totala nivån är fortfarande på en hög nivå. Sedan 2008 är det bara 2015 års anmälningar som varit högre.

Den kategori där hatbrott minskat mest, enligt sammanställningen, är brott med antiromska och antisemitiska motiv. De minskade med 34 procent vardera i fjol.

Den vanligaste brottsplatsen är allmän plats utomhus, det vill säga på gator, torg och parken. Drygt en femtedel av brotten sker där.

I knappt 50 procent av fallen utgörs hatbrotten av hot eller ofredande. Näst vanligaste är skadegörelse, 16 procent, och därefter våldsbrott, 13 procent, ärekränkning, 12 procent, och hets mot folkgrupp på 10 procent.

Sexdubblats på asylboende 
I sex procent av fallen är anmälningarna kopplade till asylboenden. Det är en sexdubbling sedan 2014 när kategorin infördes i statistiken.

– Det gäller dels främlingsfientliga/rasistiska hatbrott mot befintliga eller planerade asylboenden, dels kristofobiska hatbrott eller hatbrott inom kategorin andra antireligiösa, vilket då handlar om hatbrott mellan personer som bor eller arbetar på asylboendet, säger Carina Djärv, utredare på Brå, i ett pressmeddelande.

Uppklarningsgrade för hatbrott är låg. Endast i fyra procent av fallen som anmäldes 2015 och handlades fram till maj 2017 kunde man binda en person till brottet.

I hälften av fallen var gränsmannen okänd för den som utsatts.