Socialt

Berättarministeriet: ”Vår vision är att alla barn ska vara trygga i det skrivna ordet”

Av  | 

Hur ger man barn i socioekonomiskt svaga områden förutsättningar att äga sitt språk? Hur ger man dem modet att forma sin framtid? På Berättarministeriet jobbar man sedan flera år med att sätta barnens fantasi i centrum. Genom fantasin och en samlad insats från privata, ideella och kommunala aktörer bedriver Berättarministeriet skrivarverkstäder i några av Sverige mest utsatta områden.

Vägen till Berättarministeriet är inte lång. Det ligger precis vid Husbytorg, bredvid biblioteket. Den jäktade skulle kanske säga att så inte är fallet. Bredvid biblioteket ligger Abbas Alien Supermarket. Det kan ju varenda människa se. Men vad den jäktade går miste om är att bakom Abbas butik finns en helt annan värld. Men dit in kommer bara den som har mod nog att använda sig av sin fantasi.

Reza Saleh tar emot med varm hand. Hennes språk växlar mellan fantasins fristad och sin roll som program- och utbildningsansvarig på Berättarministeriet. Hon talar med en smittsam tro på fantasin, individens och kollektivets oändliga möjligheter. Hon visar vägen in till skrivarverkstaden (i barnens värld ”Bokförlaget Berättarministeriet”).

– I skolan har man traditionellt jobbat mycket med att skaffa robusta grejer som inte går sönder. Men det är ju ett sätt att inte ha förtroende, ett sätt att säga; vi måste ha det såhär för annars kommer ni ha sönder det.

Hon ser sig om i rummet.

– Här inne har vi velat bygga en plats där barnen känner att någon ger dem förtroende. Det är därför vi valt har sköra tyger, vita bord och stolar.

Reza stryker med handen över det vita släta bordet.

– Det här är saker som kan gå sönder, saker som lätt kan bli smutsiga, men det är också ett sätt att ge barnen förtroende.

– Det är ingen som skulle klottra på torget ifall vi kände att vi tillhörde det. Det sitter inte i barnen utan i vad vi förmedlar till dem. När vi bygger upp en skör miljö utgår vi ifrån att barnen ska förstöra den. Men varför skulle de göra det? Den enda som haft sönder något här inne har varit en vuxen.

Ett Sverige som håller på att glida isär
Berättarministeriet grundades 2011 av journalisten Dilsa Demirbag-Sten, konstmecenaten Robert Weil och finansmannen Sven Hagströmer och grundar sig på en tydlig problemformulering.

– Vår problemformulering bygger på ett Sverige som håller på att bli allt mer segregerat. Ett Sverige där skolresultaten sjunker, den socioekonomiska rörligheten stagnerar och dom gemensamma icke-kommersiella mötesplatserna försvinner. Ett Sverige där föräldrarnas utbildningsnivå blir den mest avgörande faktorn för barnens studieresultat.

Utifrån denna problemformulering bestämde sig trion för att göra någonting. Frågan vara bara vad. De bollade olika idéer och var en tid inne på att ha någon typ av seminarieverksamhet, men så såg de Dave Eggers TEDTalk och förälskade sig i idén med skrivarverkstäder.

– Vi jobbar på lite olika sätt men grundidén är den samma. Vi har anpassat och byggt om den utifrån en svensk modell.

För barnen genom lärarna
Berättarministeriet har blivit känt för sina skrivarverkstäder men i praktiken är de bara startskotten på den verksamhet som Berättarminister driver.

– Mycket av vårt arbete bygger på att ta fram program för lärare. Lärare är ju vår plattform, så vi stärker, inspirerar och stöttare lärare i det behov som lärarna har i våra områden.

– Tanken är inte att vi ska ta över skolans uppdrag. Vår roll är ju inte att bygga en egen skola eller att skolverksamhet ska bedrivas härifrån. Men vi ska vara ett stöd för skolan.

Då riktar ni er i första hand till lärarna?

– Barnen är vår målgrupp men lärarna är vår strategiska plattform för att nå dom. Ska vi höja kvalitén och vara ett stöd för skolan behöver vi vända oss till lärarna.

Hur har reaktionerna från lärarna varit? Att gå in och stötta en yrkeskår i deras arbete skulle kunna uppfattas som indirekt kritik.

– Jag har aldrig fått den feedbacken. Men vi har varit väldigt noga med att göra en tydlig rollfördelning. Vi går inte in i klassrummet. Vi talar inte om hur lärarna ska använda vårt material. Vi ger olika förslag och sedan anpassar lärarna det utifrån barnen förkunskaper. 

Samverkan mellan det privata, offentliga och ideella
Ni bedriver er verksamhet utifrån en samverkansmodell. Hur fungerar den?

– Vår samverkansmodell är en möjlighet att ta in alla sektorer och deras kompetenser. Det privata, offentliga och ideella. Som Koncept Stockholm som går in pro-bono med sin tid och sin kunskap och hjälpt oss att gestalta våra lokaler.

– Eller volontärerna som är med och skapar den socioekonomiska rörligheten. De kommer hit med en annan bakgrund och andra erfarenheter. De kan ge en annan bild. De delar olika berättelser och blir som förebilder för barnen.

– Och sedan har vi ju det offentliga som är en jätteviktig del av vår verksamhet och vår gemensamma struktur. Kommunen går in med hyra för lokalen och lön för två medarbetare i varje verkstad. De hjälper oss också att hitta vilka skolor vi ska fokusera på och avgöra ifall vi ska punktmarkera någon skola som behöver extra stöd.

Berättarminister verkar i några av Sveriges mest utsatta områden
Berättarministeriet har skrivarverkstäder i Södertälje, Husby och Hagsätra och Gamlestaden i Göteborg. Hur väljer ni vilka områden ni verkar i?

– Vi gör ett upptagningsområde och väljer ut de skolor som har störst behov. Vi vill vara en riktad demokratiinsats för dom som behöver det mest.

Har den fysiska närvaron i era upptagningsområden varit ett aktivt beslut?

–Jo, vi vill vara en tillgänglig verksamhet men det är också ett sätt för oss att säga: vi är inte ett projekt. Bland det första barnen frågar när de kommer till oss är ”Hur länge kommer ni vara kvar?”. De är så vana vid projekt som har en start och sluttid. Vi vill lova barnen att vi inte kommer försvinna.

– Vårt långsiktiga mål är ju att inte behöva finnas överhuvudtaget men det kommer ta ett tag och under tiden vill vi vara närvarande på plats.

Rustade för framtiden med fantasi
I ert arbete lägger ni stort fokus på fantasin. Varför är det viktigt?

– För att kreativitet är helt avgörande för vår samhällsutveckling. All utveckling i mänsklighetens historia bygger på att någon tänker utanför de givna ramarna. Kreativitet är ett sätt att förstå sig själv och människor runt omkring. Det är ett perspektivbytte men det är också en förutsättning för att skapa. Kreativitet och fantasi kommer vara en avgörande förmåga för att ta sig an framtidens utmaningar.

– Jag har ingen aning om vilka jobb som kommer finnas om tio år. Jag har ingen aning om vilka digitala verktyg som kommer användas. Kommer vi ens behöva språket i den mening vi använder den idag? Kommer vi behöva jobba på samma sätt? Vi kan inte rusta barnen för framtiden för vi har inte svaren. Men det vi kan göra är att stärka deras förmåga att vara kreativa. Det kommer ge dem förutsättningar att dels ta sig till förändringarna som sker men också vara med och skapa dem själva.

Vikten av att äga sin berättelse och sitt språk
Er vision är att alla barn ska vara trygga i det skrivna ordet. Vad menar ni med det?

– I slutändan handlar det om det skrivna ordet, men vi jobbar med språket i sin helhet. Berättandet, skrivandet, läsandet. Barn ska oavsett om dom är födda här eller inte känna att de kan identifiera sig med svenskan och att de äger språket.

Över Husby torg lägger sig mörkret och samtalet kommer in på vad som egentligen är vår gemensamma berättelse? Vem är det som skapar och styr den?

– Barnen har inte valt att representera det här området. Dom har inte valt att representera sina föräldrars förutsättningar eller hudfärg. Det är något väldigt skevt som händer när barn blir representanter för något de inte valt. Dom har inte valt det här. Våra barn skriver lika mycket om fantasi, noshörningar och prinsessor som alla andra barn. Dom ska inte ta del av samtalet därför att de ”får” det utan för att det är deras.