Arbetsmarknad

Forskare: Namn väger tyngre än kompetens vid jobbansökningar

Av  | 

Sima Wolgast, psykolog och doktorand vid Lunds universitet, har undersökt vilka faktorer rekryterare tittar på när de väljer bland jobbsökande med olika etniska bakgrunder. Undersökningen visar att namnet på den sökande ofta väger tyngre än personens kompetens.

I undersökningen delades försökspersoner in i två grupper där båda skulle göra en rekrytering till ett företag. Båda försöksgrupperna fick CV:n av påhittade personer med både utländskt och svenskt klingande namn.

I vissa fall var det de med utländskt klingande namn som var bäst lämpade för jobbet och i vissa fall var de med svenskklingande namn.

Undersökningen visade tydligt att rekryterarna ofta valde att anställa de personer med svenskt klingande namn, detta trots att de CV:n med utländskt klingande namn var de som passade bäst för jobbet.

I en uppgift fick ena gruppen av försökspersoner hjälp av ett verktyg att strukturera upp de arbetssökandes CV. Verktyget gjorde det lättare att se vilka personer som var bäst lämpade för jobbet. Men trots hjälpen från verktyget fortsatte rekryterarna att hellre anställa personer med svenskklingande namn.

Enligt Sima Wolgast kan resultatet vara en förklaring till segregeringen på arbetsmarknaden.

– Det vill säga att invandrare i stor utsträckning har svårare att få högstatusjobb. När kompetenta invandrare söker ett högstatusjobb tar det emot att anställa dessa om halv bra svenskar söker samma jobb. Då ger man hellre jobbet till svenskarna, man främjar den egna ingruppen.

KONFERENS: Kommunikation & Mångfald 28 november  

Frågor baserade på etnicitet
I undersökningen fick även professionella rekryterare i uppgift att skriva frågor till olika arbetssökande. Resultatet visade att frågorna som ställs till de sökande varierade beroende på personens etnicitet.

Frågor till personer med utländskt klingande namn handlade ofta om social kompetens, förmåga att samarbete och grundläggande värderingar. Medan frågorna till sökande med svenskklingande namn istället handlade om ledarskap, yrkeskunskap och olika kundsituationer.

– Om man har en person som är svensk som söker jobbet, utgår man initialt ifrån att den sökande vet vilka sociala konventioner som finns i svenska organisationer. Man ägnar intervjutiden åt relevanta arbetsrelaterade aspekter. När det kommer till invandrare så kan arbetsgivare eller rekryteraren uppleva sig vara osäker på dessa sociala aspekter.

Högre krav på arbetsgivare
För att minska diskrimineringen på arbetsmarknaden anser Sima Wolgast att högre krav borde ställas på arbetsgivare.

– Diskriminering är olagligt, men den som blir diskriminerad vet ofta inte om det. Större ansvar borde läggas på arbetsgivare att bevisa att de inte har diskriminerat och göra det lättare för sökande att ta vid rättsliga processer.

Hon menar även att det är arbetsgivarens ansvar att se till att rekryteringar genomförs på ett rättvist och korrekt sätt. Enligt henne innebär det bland annat att analysera vilka kompetenser som krävs för jobbet, att det finns en tydlig arbetsbeskrivning och att arbetssökandes kompetens systematiskt matchas till arbetsbeskrivningen.

– Man skall inte jobba godtyckligt efter magkänslan, då blir det garanterat fel. Det ansvaret måste som sagt ligga på arbetsgivaren.